• En klar majoritet av respondenterna anger att de är mycket (40 %) eller ganska (25 %) negativa till böcker som har skrivits helt eller delvis med hjälp av AI-verktyg. Drygt 3 procent är positiva, varav endast 0,6 procent mycket positiva. 14 procent svarade att de är osäkra, och 18 procent att de inte har någon ståndpunkt i frågan.
• Skillnaderna i attityder när det kommer till demografiska variabler (kön, ålder, utbildningsnivå) är marginella. Det finns dock ett undantag: unga vuxna (18–29 år) är både klart mer negativa (totalt 72 %) och mer positiva (knappt 5 %, varav mycket positiva 1,4 %) till AI-litteratur.
• Många respondenter anger att det är viktigt för dem att veta och kunna lita på att det finns en mänsklig röst bakom texten. Andra skäl till att de är negativa till AI-genererade böcker är att läsarna vill vara lojala med författarna som yrkeskår, och att de upplever att AI-skriven litteratur håller låg kvalitet.

- Att så många av svaren betonar hur viktigt det är för läsarna med autenticitet och den mänskliga upplevelsen är ett värdefullt fynd, särskilt som svenskarnas inställning till AI-användning generellt är betydligt mer positiv. På så sätt sätter undersökningen fingret på varför vi läser: för att få veta vad en annan människa vill säga oss. Extra intressant är det att unga vuxna är allra mest negativa till AI-genererad litteratur, säger Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen.

Förutom fördjupningen om AI-genererad litteratur innehåller rapporten en översikt över svenskarnas läsbeteenden. Jämfört med förra årets undersökning syns inga stora trendbrott, och det är fortfarande för tidigt för att kunna säga något om långsiktiga tendenser.

•  Tryckta böcker är det klart vanligaste formatet för bokläsning. Drygt 16 procent anger att de läser tryckta böcker dagligen, en tredjedel minst några gånger i veckan, och drygt hälften minst några gånger i månaden. 10 procent läser aldrig tryckta böcker.
• 10 procent av svenskarna lyssnar på ljudböcker varje dag, 8 procent några gånger i veckan och omkring en fjärdedel några gånger i månaden. 48 procent lyssnar aldrig på ljudböcker.
• De tre viktigaste källorna för att få tag på böcker för att läsa eller lyssna på är bokhandeln (38 %), internetbokhandeln (37 %) och biblioteken (32 %).

Läs Bokbarometern 2026 →

Om Bokbarometern

Rapporten är ett samarbete med Karl Berglund och Ann Steiner från Avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet.

Under perioden 12 – 16 januari 2026 har Kantar Media, på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen, genomfört 1 031 intervjuer med personer 18–84 år.

Undersökningen har gjorts som onlineintervjuer inom ramen för Kantar Medias högkvalitativa Sifopanel, som är slumpmässigt rekryterad utifrån riksrepresentativa urval, och resultatet har viktats utifrån kön, ålder och region för att spegla den svenska befolkningen.