• 36 procent av befolkningen läser tryckta böcker minst några gånger i veckan. Motsvarande siffror för andra format är alla lägre, som e-böcker (5,5 procent) och ljudböcker (16 procent). Det är dubbelt så många som läser tryckta böcker än som lyssnar på ljudböcker.
• Unga vuxna (18–29 år) läser minst av alla åldersgrupper, men är den grupp där flest uppger att de vill läsa mer – hela 86 procent säger att de vill läsa oftare än vad de gör.
• Tidsbrist och konkurrens från andra medier är de största anledningarna till att man inte läser oftare. Mer än hälften, 55 procent, av respondenterna uppgav att de inte har tid att läsa, och 45 procent svarade att de istället tillbringar tid med andra medier.

Bokbarometern är en ny enkätundersökning av svenskarnas läsvanor och attityder till läsning, som Svenska Förläggareföreningen står bakom. Den kommer att genomföras årligen och presenteras på Världsbokdagen. Deltagarna har besvarat frågor om bland annat hur ofta de läser, vilka genrer de föredrar, och i vilken utsträckning de identifierar sig som läsare.

– Det talas ofta om läskrisen, men vi vet ganska lite om hur och vad svenskarna faktiskt läser. Därför tycker vi att det är både spännande och viktigt att nu lansera Bokbarometern. Årets resultat är mycket intressant, men vi ser också fram emot att kunna följa utvecklingen under lång tid framöver, säger Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen.

Rapporten är ett samarbete med Karl Berglund och Ann Steiner från Avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet. Själva enkätundersökningen har gjorts av Kantar Media, inom ramen för deras Sifopanel.

– Bokbarometern är värdefull därför att forskningen vet ganska lite om den svenska läskulturen och om människors inställning till böcker och litteratur. Vad som har funnits att tillgå tidigare är antingen övergripande data eller mer eller mindre kvalificerade gissningar. Bokbarometern ändrar på detta, säger Karl Berglund och Ann Steiner.

Rapportförfattarna om årets Bokbarometer
”Unga och gamla förhåller sig väldigt olika till böcker och läsning. Det gäller hur mycket man läser, vad man läser, läsaridentifikation, och så vidare. Även om unga och gamla aldrig har läst på helt likartade sätt framträder här en bild av distinkt skilda läskulturer, där ålder har kommit att bli nästan mer signifikant för bokläsning än kön.”
Karl Berglund, docent i litteraturvetenskap

“Många säger att de vill läsa mer men det finns ett glapp mellan att vilja läsa och att faktiskt göra det, särskilt bland yngre. Risken är att det framstår som nyttigt snarare än roligt att läsa böcker och den motsättning som verkar finnas mellan bokläsning som ideal och handling är något som inte varit synligt tidigare.”
Ann Steiner, professor i litteraturvetenskap

Om undersökningen
Under perioden 10–17 mars 2025 har Kantar Media, på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen, genomfört 1 003 intervjuer med personer 18–84 år. I åldersgruppen 18–29 år, som nämns ovan, ingick 181 respondenter.

Undersökningen har gjorts som onlineintervjuer inom ramen för Kantar Medias högkvalitativa Sifopanel, som är slumpmässigt rekryterad utifrån riksrepresentativa urval, och resultatet har viktats utifrån kön, ålder och region för att spegla den svenska befolkningen.

Kontakt
Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen,
070-950 84 22, mikaela.zabrodsky@forlaggare.se

Karl Berglund, Uppsala universitet,
072-999 91 56, karl.berglund@littvet.uu.se
Ann Steiner, Uppsala universitet,
073-397 88 48, ann.steiner@littvet.uu.se