Bokslukaråldern tydlig även i ljudbokstjänsterna

12/01/22
Barns ljudboklyssnande följer samma mönster som läsandet, visar ny rapport från Svenska Förläggareföreningen.

Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker, klart mer än vuxna. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är formativt viktiga år för barns relation till litteratur. Det visar rapporten Barnlitterära strömningar. Om ljudböcker för barn, som litteratursociologerna Ann Steiner och Karl Berglund vid Uppsala universitet skrivit på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen.

- Det har varit överraskande hur stort genomslaget av ljudböcker är för barn, vilket gör det viktigt att tala om. Vad betyder det exempelvis om barn lyssnar på litteratur? Kan det leda till ett intresse för att läsa böcker eller ta till sig berättelser på fler sätt? säger Ann Steiner.

Precis som för vuxna är det populärt även bland barn att lyssna på långa bokserier och hela författarskap, och den typen av konsumtion premieras i strömningstjänsterna. Barnljudböckerna är i högre grad transmediala än vuxenljudböckerna, med starka influenser från till exempel poddar, digitala medier och tv-serier. Barn tycks i ett och samma berättelseuniversum röra sig obehindrat mellan plattformar och format. Studien visar också att det nu produceras ungefär lika många ljudböcker för barn som tryckta barnböcker, en utveckling som skett de senaste åren. Detta skiljer sig stort från vuxenlitteraturen, där de tryckta titlarna är mångdubbelt fler än ljudböckerna.

Rapporten har gjorts möjlig genom ett samarbete med, och en unik datainsamling från de tre största svenska strömningstjänsterna, BookBeat, Nextory och Storytel. Forskarna har fått tillgång till användardata över perioden 2018–2020.

- Materialet har gjort det möjligt att studera det breda toppskiktet av ljudböcker riktade till barn. Dels vad som lyssnas på mest, men också vilka böcker som slutförs i högst grad och vilka titlar som användare lyssnar på många gånger. För det senare framträder till exempel ett segment av nattnings- och insomningsböcker, vilket ökar vår kunskap om hur ljudböcker för barn används, säger Karl Berglund.

Förutom att kartlägga hur dagens barnljudbokslyssnande ser ut innehåller rapporten även en historisk översikt över fenomenet ljudböcker för barn. Den börjar redan vid Edisons fonograf 1877 och följer ljudberättandet för barn via musiksagor på lp, Lennart Hellsings experimentella utforskande och kassettböckerna på 1980-talet. En sådan heltäckande sammanställning har aldrig tidigare gjorts i Sverige.

- Vi är väldigt stolta över att kunna presentera en rapport som bidrar med så många insikter, både vad gäller dagens barnljudbokskonsumtion och -produktion, och hur den sett ut historiskt. För att kunna föra ett samtal om barn och litteratur idag är det helt avgörande att man förstår ljudbokslyssnandet, säger Kristina Ahlinder, vd Svenska Förläggareföreningen.

Ladda ned rapporten.