Elisabet Reslegård tilldelas årets Hederspris

19 november 2026
Elisabet Reslegård
Fotograf: Andreas Sundbom, AXL Media
Svenska Förläggareföreningens Hederspris 2026 tilldelas Elisabet Reslegård. Hon får priset för att hon gjort barns och ungas läsning till en angelägenhet för hela samhället. Under flera decenniers tid har hon burit och format läsfrämjandet i Sverige och hennes arbete har satt böcker i händerna på miljontals nya läsare.

Elisabet Reslegård är en centralgestalt för läsfrämjandet i Sverige. Hon är en av initiativtagarna bakom Läsrörelsen, som inledde sitt arbete år 2000 med en landsomfattande kampanj. Sedan 2010 är hon föreningens ordförande.

- Allt började med min son Max, säger Elisabet Reslegård. Vi hade läst tidigt för och med honom. Han hade ett välutvecklat språk och ett stort kulturintresse, han älskade musik, film och utställningar. När Max började skolan visade det sig att han hade dyslexi. Jag tog tjänstledigt från Kulturhuset där jag var informationschef och drog i gång den landsomfattande Dyslexikampanjen som startade 1996. När den pågick kom rapporter om att föräldrar läste allt mindre för sina barn och att både vuxna och unga vuxna hade en bristande läs- och skrivförmåga. Det här låg till grund för Läsrörelsen som tog mottot Ge dina barn ett språk.

Elisabet Reslegård var från start Läsrörelsens kampanjledare. Ett av deras första, och största, projekt var barnbokssamarbetet med McDonald’s.

- Hösten 1998 hade jag ett intalat meddelande på telefonsvararen, det var Sacke Frondelius på Munkedals pappersbruk: ”Jag sa ju att vi skulle ses!”. Han och Ulrika Kindvall Wåreus på McDonald’s skulle ge ut barnböcker i Happy Meal våren 1999 och ville att jag skulle vara projektledare. Vi hade aldrig träffats, men jag hade försökt få papper av Munkedals för en bok som gick till alla förstaklassare under Dyslexikampanjen. Läsrörelsen skulle börja som huvudtema på Bokmässan 2001. Min spontana tanke var att den börjar nu, och på en ny arena där vi kan nå barn och barnfamiljer som inte alla gånger går till bibliotek och bokhandel. Mitt svar blev: om ni kan tänka er att senarelägga satsningen så tror jag att vi kan tidigarelägga Läsrörelsen ett år. Så blev det, med 127 barn- och bilderböcker i en total upplaga av 22,9 miljoner böcker under nästan 20 år.

Med Läsrörelsen har Elisabet Reslegård genomfört över tjugo olika projekt över hela landet för att stärka läsningen, ofta riktade till pedagoger, bibliotekarier och föräldrar. De har arrangerat idé- och inspirationskonferenser för allt från förskolor till gymnasier, jobbat med idrott och läsning, bildberättande och läsecirklar. 2015 var de med och tog initiativ till att höstlovet skulle bli läslovet och sedan 2022 är de den samlande kraften för Read Hour i Sverige.

För Elisabet Reslegård är det tydligt vilka egenskaper som är viktigast för att driva läsfrämjande projekt med framgång.

- Att vara öppen för idéer och förslag, och att bygga nätverk. I Läsrörelsen har vi haft 368 olika samarbetspartner. Och sedan gäller det att aldrig ge upp. En bra idé kan ta tid att genomföra, men då måste man se möjligheter och kunna förmedla ett engagemang.

Elisabet Reslegård tar emot priset på Augustgalan på Dramaten i Stockholm måndag 23 november.

 

Motivering

Elisabet Reslegårds arbete för att inspirera till läsning har satt böcker i händerna på miljontals barn och unga. Under flera decennier har hon burit och format läsfrämjandet i Sverige. Som initiativtagare till Läsrörelsen har hon genom hårt arbete gjort barns och ungas läsning till en angelägenhet för hela samhället. Med aldrig sinande entusiasm och ett stort mått kreativitet hittar hon ständigt nya arenor för att synliggöra boken, i alltifrån Läslov till Happy Meal. Hennes uppfinningsrika insatser har satt konkreta spår i form av nationella beslut och långsiktiga samarbeten. Elisabet Reslegård har med ett outtröttligt engagemang gjort skillnad inte bara för dagens läsare, utan för generationer framåt.

 

Om Svenska Förläggareföreningens Hederpris

Svenska Förläggareföreningens Hederspris har instiftats för att årligen uppmärksamma och hedra en nu levande person som genom sin gärning gjort betydande insatser av bestående värde för svensk litteratur och/eller för förlagsbranschen. Pristagaren utses av styrelsen.

Hederspriset har delats ut sedan 2018.

 

Tidigare pristagare

Ilon Wikland (2018)

Jan Stolpe (2019)

Per I. Gedin (2020)

Marianne von Baumgarten-Lindberg (2021)

Bertil Falck (2022)

Madeleine Gustafsson (2023)

Dillbergs bokhandel (2024)

Littfest (2025)