Svenska Förläggareföreningen är de svenska bokförlagens branschorganisation. Vi arbetar för en öppen och fri bokmarknad där det ska finnas största möjliga utrymme att etablera och utveckla bokförlag. Våra medlemmar är professionella bokförlag vars utgivning spänner över alla genrer och format. De representerar både de största förlagen och de mindre; skönlitterära förlag såväl som fackboksförlag och barn och ungdomsboksutgivare.
Upphovsrätten är en förutsättning för bokförlagens verksamhet. Det är genom exklusiva licenser som förlaget kan investera i varje enskild bokutgivning, upphovsrätten utgör således ett nödvändigt investeringsskydd. Förlaget får ingen självständig rättighet till bokproduktionen, men en utgivningsrätt som är förlagets under licensperioden och den är i regel begränsad till det svenska språket. Att upphovsrätten respekteras, även i detta teknikskifte som AI innebär, är ett grundläggande villkor för förlagens fortsatta förmåga att verka.
Svenska Förläggareföreningen välkomnar AI-kommissionens rapport Färdplan för Sverige och delar ambitionen att Sverige ska ta en ledande roll i utvecklingen och användningen av artificiell intelligens (AI).
Svenska Förläggareföreningen vill framhålla ett antal avgörande aspekter som måste beaktas för att säkra ett hållbart och rättssäkert ekosystem för AI-utveckling, särskilt gäller detta användningen av upphovsrättsligt skyddat material och utvecklingen av svenska språkmodeller. Hittills har mycket av AI-träningen inneburit att globala techjättar har nyttjat rättigheter från svenska rättighetshavare, utan att rättighetshavarna kompenserats för användningen. Följderna kan bli katastrofala för det upphovsrättsliga ekosystem vi byggt upp i Sverige och EU, och innebär i förlängningen en risk för utarmning av förlagens och författarnas möjligheter att skapa och ge ut ny litteratur.
Svenska Förläggareföreningen ser det som oundvikligt att AI kommer att påverka hela samhällets och därmed även bokbranschens utveckling och framtid. Det är avgörande för vår branschs framtida konkurrenskraft att Sverige tar ansvar för att säkra en hållbar utveckling av AI. Länder som ligger först i AI-utvecklingen får tillgång till snabbare innovation, högre produktivitet och ökad samhällsnytta. AI har potential att förstärka människors lärande, bredda kunskapstillgången och möjliggöra nya forskningsgenombrott. Att investera i AI är därför att investera i framtidens humankapital och nationella infrastruktur. Teknologin bör betraktas som en bärande del av morgondagens samhälle.
Precis som vid utbygganden av bredband och kollektivtrafiken, kräver AI långsiktiga och samordnade investeringar – i infrastruktur, regelverk, datatillgång, kompetensförsörjning och öppenhet. Egen AI-infrastruktur gör det möjligt att bygga lösningar på vårt språk, med vår kultur och i vår verklighet. Utan en sådan infrastruktur riskerar vi att bli ett land som är beroende av andras system och därigenom förlora digital självständighet och suveränitet. AI kommer att bli en underliggande kunskapsmotor som är avgörande för människors lärande och spridning av kunskap. Men för att den kunskapen ska vara korrekt, trovärdig och användbar krävs innehåll av hög kvalitet. AI-modeller som lär sig från text och journalistik såväl som litteratur är de mest kunskapsrika och strukturerade källorna.
Språkmodeller tränas på enorma mängder text, men svensk litteratur är avgörande för att modellerna ska kunna behålla språkliga nyanser och förstå svensk kulturhistorisk kontext. På samma sätt är journalistiskt innehåll unikt i sin uppbyggnad, faktagranskning och samhällsförankring. Utan kvalitativ litteratur och journalistik riskerar AI att basera sina svar på sämre, ytligare och mindre pålitligt material. Medier ger AI-modeller välskriven, aktuell och tillförlitlig information. Norska Mimirprojektet har analyserat effekten av upphovsrättsskyddat material på språkmodeller genom att träna modeller med både upphovsrättsskyddat och fritt material. Resultaten visade att modeller som tränats på nyhetsmedier och fackböcker presterade bäst i faktakvalitet. Tilläggsstudier visar också att skönlitterär text tillför språklig finess, kulturell förståelse och historiska referensramar.
Det är därför avgörande att det tydliggörs att:
• Skapandet och användningen av språkmodeller förutsätter tillgång till böcker och nyhetsmaterial på svenska
• Träning och användning av språkmodeller innebär ett intrång i upphovsrätten
• Rättighetshavare vars verk används i och av AI-system måste få skälig ersättning
Svenska bokförlag skulle kunna bidra aktivt till att skapa stora svenska språkmodeller av hög kvalitet – tillgängliga för hela mediebranschen, näringslivet, forskningen, vården, skolan och myndigheterna – under förutsättning att både träning och användning av dessa modeller sker med respekt för upphovsrätten och genom en fungerande licensmodell.
Varför behöver vi då en språkmodell på svenska? Under Jensen Huangs, grundare och vd Nvidia, besök i Sverige i maj 2025, där han utnämndes till hedersdoktor vid Linköpings universitet, uppmanade Huang Sverige att utveckla en ”nationell AI” för att inte vara beroende av USA och Kina. Han betonade att AI kodifierar en nations kunskap, kultur och värderingar, och att det är viktigt att denna intelligens inte outsourcas. Han uttryckte att varje land bör ”äga produktionen av sin egen intelligens”, vilket innebär att länder bör ha kontroll över sina data och den intelligens som genereras från dem. Han har många gånger fört fram att detta är avgörande för att bevara nationell kultur, samhällsintelligens och historia. Huang uppmanade världsledare att inte vara överväldigade av AI, utan att omfamna teknologin och integrera den med lokala språk och expertis.
Det finns fyra huvudsakliga skäl att föra fram:
a) Identitet. Enligt studier, bland annat vid Stanford University, finns det betydande utmaningar i dagens stora språkmodeller (LLM). De har svårt att fånga språkliga och kulturella nyanser samt de unika uttryck som speglar normer, attityder, traditioner och värderingar i icke-engelska språk. När en språkmodell tränas på ett annat språk – vanligtvis amerikansk engelska – och sedan anpassas till svenska, går viktiga nyanser, lokal förankring och historiska referenser förlorade. Resultatet blir ofta översättningar med en språklig logik som känns amerikaniserad. En annan studie från Columbia University visar att GPT-4o:s förmåga att spegla ett lands samhällsvärderingar, mätt genom World Values Survey, korrelerar med tillgången på digitala resurser och träningsdata på det språket. Felprocenten var mer än fem gånger högre för språk med lägst andel träningsdata och resurser jämfört med språk med högst resurser.
Vi vill säkerställa att de värderingar, normer, den historia och kultur som är en integrerad del av det svenska språket också återspeglas i de språkmodeller som genererar ny information och nya berättelser. Språk är inte bara ett verktyg för kommunikation, utan en representation av världens underliggande komplexitet – en modell för hur vi förstår verkligheten. En språkmodell som i huvudsak tränats på en annan kulturs perspektiv, normer och världssyn riskerar att påverka varje nations unika identitet på ett osynligt men genomgripande sätt.
b) Nationell konkurrenskraft. Tillgång till en avancerad språkmodell på svenska är att betrakta som grundläggande digital infrastruktur. Att utveckla landsspecifika språkmodeller kan bidra till teknisk innovation, ekonomisk tillväxt och stärkt självständighet. Genom att investera i AI-forskning och -utveckling kan Sverige främja innovation, skapa arbetstillfällen och stärka sin globala position inom AI. Genom att anpassa språkmodeller till svenska behov kan tekniken optimeras inom sektorer som utbildning, vård, media, myndigheter och näringsliv.
c) Nationell säkerhet. Ur ett säkerhetsperspektiv är det särskilt viktigt att behålla möjligheten att finjustera modeller med hjälp av konfidentiell och känslig nationell data. I vissa situationer kan det vara avgörande att denna data inte lämnar landets gränser. Ett visst inflytande över språkmodellerna är därför nödvändigt för att värna både vår informationssuveränitet, integritet och motståndskraft.
d) Förtroende och transparens. För att skapa samhälleligt förtroende krävs att människor vet att de språkmodeller som används tränats på transparenta och trovärdiga källor. I dagsläget saknas ett effektivt system för att reglera, granska eller korrigera de narrativ som genereras av AI-system. Som enskild nation är det svårt att säkerställa att logiken i stora språkmodeller främjar det gemensamma bästa – snarare än att driva specifika kommersiella eller geopolitiska intressen.
Många länder, såsom Japan, Taiwan, Island, Danmark, Norge, Spanien och Nederländerna, har redan påbörjat initiativ för språkmodeller tränade på det egna språket – ofta i konsortier där forskning, näringsliv och myndigheter samverkar, med delvis statlig finansiering. Det är i sådana konsortiebildningar viktigt att säkerställa att även mindre kommersiella aktörer uppmuntras att delta, för att skapa ett levande och konkurrensutsatt ekosystem.
Svenska aktörer, inklusive svenska bokförlag, kan bidra med data av hög kvalitet, givet att nyttjandet sker med respekt för upphovsrätten och genom långsiktigt hållbara licensmodeller.
Färdplanen föreslår att staten bör ta ett övergripande ansvar för utvecklingen av svenska språkmodeller (kap. 6.2.5). Svenska Förläggareföreningen välkomnar detta, men vill poängtera behovet av att skapa ett nytt initiativ som organiseras på ett sätt som säkerställer att utvecklingen sker i nära förbindelse med samtliga berörda parter, dvs både rättighetshavare till den data som är nödvändig för att träna språkmodellerna, men också framtida användare av språkmodellerna såsom oberoende ledande forskare samt representanter för behovsägare, dataägare, forskare och infrastrukturägare. Detta organ bör ges ett tydligt mandat och finansiering för att bygga svenska språkmodeller med hög kvalitet och öppenhet – här kan sannolikt inspiration hämtas från Kanadas Mitacs-program som Färdplan för Sverige lyfter fram (kap. 6.2.1) – samt ges ett tydligt mandat och ansvar för att utveckla en långsiktigt hållbar licensmodell (se punkt 3).
Vid ett beslut om att initiera ett projekt för en nationell språkmodell krävs starka partnerskap för teknisk infrastruktur. Det handlar om att samla beräkningskraft, datalagring, säkerhet och mjukvarustöd, vilket förutsätter samverkan mellan stat, akademi, näringsliv och tekniska leverantörer för att säkerställa skalbarhet, säkerhet och prestanda. Utan sådana partnerskap riskerar satsningen att bli för långsam, dyr eller tekniskt otillräcklig. Utgångspunkten bör vara att använda en redan existerande öppen LLM som basmodell (t.ex. Mistral, LLaMA, Falcon eller GPT-NeoX). Detta sparar tid, resurser och miljöpåverkan jämfört med att träna en modell från grunden. Med svensk data på plats kan man därefter finjustera modellen på svensk text för bättre språkförståelse och instruktionsträna modellen med svenska värderingar och förutsättningar. För detta krävs ett antal avgörande komponenter:
a) Beräkningskapacitet (compute). Finjustering eller träning av stora språkmodeller kräver tillgång till avancerad hårdvara, såsom GPU-kluster eller specialiserade AI-processorer. Detta kan ske genom partnerskap med nationella superdatorcenter, molnleverantörer eller industriaktörer.
b) Datainfrastruktur och lagring. Säker, redundant och snabb lagring för enorma datamängder krävs både för träning, utvärdering och löpande drift. Samtidigt måste tillgången till data regleras enligt upphovsrätt, GDPR och andra relevanta lagar.
c) Energiförsörjning och hållbarhet. AI-träning är energikrävande. Därför krävs planering för effektiv energianvändning och gärna lokalisering i regioner med tillgång till fossilfri el.
d) IT-säkerhet och nationell datasuveränitet. Språkmodeller som används i offentliga och känsliga sammanhang måste drivas inom säkra miljöer, där dataintegritet, spårbarhet och skydd mot intrång garanteras – något som kräver särskild kompetens och teknik.
e) Mjukvaruramverk och driftplattformar. För att finjustera eller träna, och använda, språkmodellen behövs stabila ramverk, orkestreringsverktyg, utvärderingsverktyg och API-strukturer. Dessa kräver kontinuerlig uppdatering och expertkompetens.
Det är Svenska Förläggareföreningens uppfattning att en svensk modell är avgörande för att möjliggöra ett sunt och rättvist AI-ekosystem där rättighetshavare som bokförlag, författare, översättare, illustratörer, nyhetsmedier, journalister m.fl. får en rimlig ersättning för de verk som används i träning av AI-modeller och när AI-modeller används.
Upphovsrättsliga verk, till exempel i form av allmänlitteratur, är avgörande för att språkmodeller ska bli korrekta, relevanta och mångsidiga. De tillför värden som:
a) Kunskap och fakta. Facklitteratur och kvalitetsjournalistik är två av de mest kunskapsrika källorna. Utan dessa riskerar AI att basera sina svar på sämre, ytligare och mindre trovärdigt innehåll.
b) Samtidsförståelse. Det är genom medier AI “förstår världen” i termer av samhälle, demokrati och mänskliga perspektiv. Litteratur och journalistik speglar och förklarar samtid, vilket AI-modeller annars saknar. Nyhetsmedier sätter händelser i ett sammanhang, analyserar politik, tolkar trender, ofta med lokal och tidsbunden relevans. Skönlitteratur är bärare av nationell, regional och historisk identitet. Den ger kontextuella beskrivningar och återger tidens värderingar, normer, konflikter och ideal. AI utan tillgång till medier förlorar i förmåga att förstå vad som händer i samhället – här och nu.
c) Mänskliga perspektiv. Skönlitteratur gestaltar komplexa inre liv, moraliska dilemman, känslor och mellanmänskliga relationer. Romaner speglar det mänskliga psyket på ett sätt som faktatexter sällan gör. Stora språkmodeller behöver sådant material för att bättre hantera empatiska och emotionellt nyanserade uppgifter.
d) Språklig och kulturell mångfald. Skönlitteratur innehåller ett varierat, nyanserat och kreativt språk. Detta stärker modellens stilistiska bredd och förståelse för kontextuella skiftningar. Det exponerar modellerna för metaforer, symbolik och idiomatiska uttryck såväl som historiska och stilistiska språkexempel. Lokala medier och lokala berättelser tillför dialekter, sociolekter, olika berättarperspektiv och kulturella referenser som globala AI-modeller annars saknar. Det stärker AI-modellers förmåga att vara relevanta i olika regioner och kontexter. Utan innehåll från medier blir AI-modeller ensidiga, anglocentriska och dåligt anpassade till olika målgrupper.
e) Marginaliserade röster och specifika perspektiv. Medier och litteratur lyfter fram minoriteter, maktmissbruk, klimatfrågor och granskningar som inte nödvändigtvis dominerar andra informationskällor. Skönlitteratur gestaltar hur olika samhällen ser på kön, klass, etnicitet och makt. AI behöver detta innehåll för att inte reproducera maktobalanser och blinda fläckar. AI-modeller med god kvalitet kräver ett brett, representativt och undersökande innehåll – och det är precis vad medier tillför.
f) Faktasäkerhet. Ett filter i form av kvalitetssäkrade medier är avgörande i en tid av desinformation. AI-modeller riskerar att reproducera falska påståenden om de inte tränas på pålitliga källor. Litteratur och redaktionellt innehåll har redan genomgått kvalitetsgranskning, vilket gör det ovärderligt för modellens robusthet.
Färdplan för Sverige lyfter vikten av att ta hänsyn till upphovsrätten vid träning av språkmodeller och föreslår en ersättningsmodell baserad på avtalslicenser (kap. 6.2.5 och kap. 9.3). Svenska Förläggareföreningen välkomnar inställningen och vill understryka att en utvecklad licensmodell är helt avgörande för att säkerställa ett sunt och rättvist AI-ekosystem där rättighetshavare, såsom författare och förlag, tillförsäkras skälig ersättning för de upphovsrättsskyddade verk som används i träning av AI-modeller och då AI-modeller används.
För licensavgifter för vidareanvändning av modellerna förordar vi differentierade nivåer beroende på användningsområde. Detta är viktigt också då det finns en uppenbar risk att en rättighetshavares data kan komma att ligga till grund för en konkurrerande tjänst som underminerar rättighetshavarens egen affärsverksamhet. Det behövs därför en differentierad licensmodell där forskning under vissa premisser undantas från avgifter, medan kommersiellt bruk bär full kostnad. Forskningens särställning bör kodifieras, men även i offentlig verksamhet såsom myndigheter och skola bör en lägre men tydlig ersättningsmodell gälla. Det blir här särskilt viktigt att klargöra när forskningsändamålen slutar och en annan typ av användning tar vid. Bara för att ett ursprungligt användande utgör forskning kan detta inte utsträckas till kommande användningsområden då detta lätt skulle kunna leda till missbruk av undantagsbestämmelser med mera. Forskningsändamålet får inte kunna användas för att kringgå att erlägga ersättning till rättighetshavarna. Bara för att ett ursprungligt användande utgör forskning kan detta inte i senare led utsträckas till att omfatta kommersiella användningsområden.
Det är centralt att förstå att när en AI-modell väl tränats på data är processen oåterkallelig – det går inte att i efterhand välja bort sitt innehåll. Därför måste ersättningsmodellerna inte endast vara tydliga, rättvisa och långsiktigt hållbara – de måste vara finns på plats redan från början.
Sverige har en lång och internationellt erkänd tradition av kollektiv rättighetsförvaltning och licensiering (STIM, Bonus Copyright Access m.fl.). Detta ger Sverige ett bra utgångsläge då ersättningsmodeller för generativ AI ska tas fram. Genom att utnyttja den redan befintliga och välanvända struktur som har utvecklats för licensiering av upphovsrättsliga verk bör Sverige snabbt kunna tillgodose behoven av licensieringsmodeller även för AI-systemens träning.
Transparens är ett grundvillkor för att överhuvudtaget kunna tillämpa en ersättningsmodell. För att rättighetshavare ska kunna begära och beräkna ersättning krävs att det går att fastställa om deras verk faktiskt har använts. Om AI-aktörer inte redovisar vilka källor som ingår i träningsdata blir det omöjligt att identifiera, värdera eller reglera användningen. En rättvis modell för kompensation kräver således tillgång till information om vilka verk som används, i vilken omfattning och med vilken betydelse för AI-modellens funktion. Det krävs för att kunna:
• Fördela ersättning mellan rättighetshavare
• Avgöra vilka innehållstyper som har störst värde
• Sätta rimliga licenspriser
I detta sammanhang vill Svenska Förläggareföreningen understryka vikten av att Sverige fortsätter att värna upphovsrätten såväl i nationell rätt som i lagstiftningsärenden i EU, inte minst inom ramen för nuvarande förhandlingar om AI-förordningens Code of Practice. Transparenskravet inom ramen för AI-förordningen är helt avgörandet för en hållbar och sund AI-utveckling.
Svenska Förläggareföreningen vill avslutningsvis betona att utvecklingen av svenska språkmodeller är av stor vikt, men det får inte ske på bekostnad av upphovsrättsinnehavarnas rättigheter. Det är därför angeläget att utvecklingen leds av en oberoende aktör samt inom ramen för ett samarbete där både rättighetshavare och framtida användare är representerade
Vi efterlyser därför:
• Ett tydligt statligt uppdrag för att skapa förutsättningarna för att en stor språkmodell fungerar väl på svenska och speglar svenska värderingar och förutsättningar
• Ett tydligt statligt uppdrag för att skapa en fungerande licensstruktur som säkerställer rättvis ersättning och skydd för innehållsskapare.
• Ett nära samarbete mellan rättighetshavare, forskningsinstitutioner och myndigheter.
Svenska Förläggareföreningen
Mikaela Zabrodsky, vd
Svenska Förläggareföreningen
Mikaela Zabrodsky, vd
