Vi behöver säkra vår språkliga identitet och kultur när generativ AI nu ökar i betydelse. Den behöver tränas på kvalitativt innehåll på svenska samtidigt som upphovsrätten respekteras, skriver Förläggareföreningen och Författarförbundet.

På nationaldagen vill vi – som företrädare för Sveriges författare och förlag – uppmana regeringen att ta initiativ till en nationell kraftsamling kring framtagandet av en svensk språkmodell där alla aktörers intressen tas tillvara: forskningens, rättighetsinnehavarnas, teknikbolagens och inte minst medborgarnas.

AI-utvecklingen går snabbt – och det är av största vikt att Sverige ligger i framkant. Detta har betonats inte minst av den av regeringen tillsatta AI-kommissionen som skyndade på sitt arbete och tidigarelade lanseringen av sin utredning ”Färdplan för Sverige”, en utredning vars huvuddrag vi står bakom. Inom detta regeringsuppdrag föreslås att en svensk språkmodell tas fram. En nationell språkmodell är avgörande för att säkra innovation, konkurrenskraft och inte minst vår språkliga och kulturella suveränitet. Den behövs inom allt från vård och utbildning till forskning, myndigheter och media. Men modellen måste bygga på innehåll som faktiskt representerar Sverige – vårt språk, våra värderingar och våra berättelser.

De verktyg (exempelvis ChatGPT) som används flitigast i Sverige idag är huvudsakligen tränade på engelskspråkig och amerikansk data, och studier har visat att de tenderar att spegla angloamerikanska normer, perspektiv och aktuella språkbruk. Det leder till att svenska kulturella referenser och samhällsfrågor missförstås eller ignoreras.

Vi ser just nu hur världen polariseras av olika länders alltmer skilda syn på mänskliga rättigheter, det fria ordet och den fria forskningen. Här går det inte att nog understryka vikten av att den svenska språkmodellen bygger på den svenska öppenheten och respekten för grundläggande demokratiska värderingar.

Det innebär att den måste träna på svensk litteratur, journalistik och annat kvalitativt innehåll. För att skapa samhälleligt förtroende krävs att människor vet att de språkmodeller som används tränats på transparenta och trovärdiga källor. Som enskild nation är det svårt att säkerställa att logiken i stora språkmodeller främjar det gemensamma bästa – snarare än att driva specifika kommersiella eller geopolitiska intressen. Egen AI-infrastruktur gör det möjligt att bygga lösningar på vårt språk, med vår kultur och i vår verklighet. Utan en sådan infrastruktur riskerar vi att bli ett land som är beroende av andras system och att därigenom förlora digital självständighet och suveränitet.

Och därmed träder en central fråga fram: hur ska det gå till att bygga denna svenska språkmodell utan att urholka upphovsrätten? Svenska upphovspersoner kan inte ställas på sidlinjen när denna fråga avgörs.

Runt om i världen bevittnar vi ett massivt intrång i upphovsrätten. Globala techbolag skrapar nätet på material för att träna sina AI-modeller – utan tillstånd, utan insyn och utan ersättning. Upphovspersoner lämnas utan möjlighet att säga nej, och utan kompensation när deras verk används som byggstenar i ny teknik som lägger grunden för en helt ny infrastruktur för hela samhället.

Detta får inte bli Sveriges väg. En svensk modell kräver svenska lösningar och här behöver regeringen kliva fram för att underlätta utformningen av en sådan lösning.

Sverige är sedan länge ett föregångsland då det gäller licensiering av upphovsrättsskyddat material och har i internationella sammanhang fått stå modell för hur rättighetsfrågor kan hanteras i samspel mellan rättighetsinnehavare och användare. Vi har gång på gång visat att det går att hitta hållbara lösningar där både rättighetsinnehavare och användare kan verka tryggt och långsiktigt.

Nu har vi möjlighet att göra det igen – men för AI-eran.

Vi uppmanar regeringen att ta initiativ till ett nationellt arbete för att:

1. Säkerställa att stora språkmodeller finjusteras och tränas på trovärdig, högkvalitativ svensk data.
2. Etablera ett licensieringssystem som respekterar upphovsrätten och säkerställer rimlig ersättning till upphovspersoner.
3. Föra samman berörda parter – forskare, teknikaktörer och rättighetsorganisationer – i samtal om en rättssäker modell.

Dessa punkter är i enlighet med de förslag som läggs fram i Färdplan för Sverige.

Vi – Sveriges Författarförbund och Svenska Förläggareföreningen – företräder de upphovspersoner vars verk krävs för att bygga en verkligt svensk, högkvalitativ språkmodell. Det är hög tid att skapa de strukturer som krävs för att säkra både utveckling och hållbarhet. För att teknikbolagen ska kunna sätta igång sitt arbete, och för att upphovspersonernas verk ska respekteras. Men framförallt för att säkerställa att de svenska medborgarna får tillgång till säkra och tillförlitliga verktyg som främjar svenska intressen och värderingar.