Piratkopieringen innebär 17 miljarder kronor i förlorad försäljning, 7,5 miljarder i uteblivna skatteintäkter samt att 7 000 jobb går förlorade. Nu måste regeringen visa handlingskraft och införa det färdiga förslaget om grovt upphovsrätts- och varumärkesbrott, skriver åtta företrädare för kunskapsintensiva näringar.

Sverige är EU:s ledande kunskapsekonomi sett till andelen av den arbetsföra befolkningen som jobbar i kunskapsintensiva näringar. Men dessa drabbas av en omfattande piratkopiering.

Nyligen publicerades rapporten Immateriellt värdeskapande i Sverige – 2018 års index. Av denna framgår det att företag som är intensivt beroende av immateriella värden – så som varumärken, patent, upphovsrätt och design – sysselsätter 1 126 000 personer runtom i landet och bidrar tillsammans med hela 920 miljarder kronor till Sveriges årliga BNP. Trots att siffrorna är överväldigande visar motsvarande studier från Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet EUIPO på ännu högre värden för Sverige. Rapporten visar att det i hög grad handlar om exportorienterade företag med högt värdeskapande per anställd. Dessa företag är dessutom relativt väl spridda över landet och bidrar därmed till välståndet. En stor del av vår höga levnadsstandard nu och imorgon kan vi alltså härleda till immateriella värden och de kunskapsintensiva företagen bidrar till tillväxt och välstånd för alla i hela Sverige.

Detta ska inte tas för givet, Sverige har sedan digitaliseringens inträde fått ett rykte om sig som en ”Safe haven” för dem som bryter mot immaterialrätten. Nivåerna på intrången beskrivs av utländska analysföretag som ”shockingly high” (MUSO, Global Film & TV Piracy Report, 2016). Detta gäller tidigare främst filmindustrin men allt fler branscher, exempelvis möbelbranschen, har nu också drabbats. Hela 80 procent av börsnoterade svenska bolag uppger att de tror att piratkopiering kommer att öka och att statens insatser för att motarbeta immaterialrättsintrång är otillräckliga (Immaterialrättsintrång och piratkopiering – En studie av hur svenska börsbolag drabbas. Svenskt Näringsliv 2015).

Enligt en ny undersökning från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) förlorar Sverige över 17 miljarder årligen på grund av internationell piratkopiering. Detta gäller då enbart gränsöverskridande handel med fysiska föremål vilket innebär att all digital piratkopiering faller utanför. Den sammantagna effekten har aldrig studerats och allt talar för att situationen kommer att förvärras framöver, ny teknik är ofta skapad för att kopiera och detta kommer att ske där det är möjligt. Sverige pekas av OECD ut som sårbart och debatten om illegal fildelning kommer sannolikt att framstå som en bagatell när samma möjligheter öppnas för fysiska föremål. Vad händer när vi har ett Pirate Bay för 3D-skrivare och vad som helst kan kopieras hur som helst?

Det finns naturligtvis en rad olika möjliga motåtgärder men en oerhört viktig del är en lagstiftning som är anpassad till tidens behov. 2018 års nobelpris i ekonomi gick till Paul M. Romer Nobelpriset för att han ”visar hur kunskap kan fungera som motor för långsiktig ekonomisk tillväxt” (ur Kungl. Vetenskapsakademiens motivering för 2018 år Nobelpris i ekonomi). Diskussionen har främst fokuserat på Nobelprisets motivering gällande teknik och kunskap men Romer anger ytterligare en viktig del, regelpolitiken. Av Romers modell framgår att en väl utformad och balanserad lagstiftning gällande kunskapsekonomin är nödvändig för långsiktig tillväxt.

Sverige har med sitt stora beroende av kunskapsnäringen och utsatthet för intrång ett särskilt stort behov av att ingående studera tillväxtforskningen. Som EU:s ledande kunskapsekonomi har Sverige alla förutsättningar att kapitalisera på detta men då krävs att en industripolitik och en lagstiftning som mer effektivt värnar investeringar i de kunskapsbaserade tillgångarna. Det krävs en vision om hur en modern immaterialrätt ska utformas, detta är effektivt sätt att stimulera tillväxten utan negativa effekter. Det finns en rad åtgärder som bör genomföras men det viktigaste är att stoppa intrångsindustrin.

Gärningsmännen i dag är främst organiserade kriminella som sprider obegränsade mängder med piratkopior, ofta med digital teknik, och tjänar miljoner som döljs genom avancerad penningtvätt. Förtjänsterna från brottsligheten har under senare tid ökat dramatiskt från tusenlappar till hundratals miljoner och dessa internets stöldligor söker sig ofta till Sverige.

En effektiv åtgärd vore att införa grovt brott som ny nivå i straffskalan och en statlig utredning har nu lämnat ett förslag om att straffsatserna ska höjas till internationell nivå. Med några justeringar av liggande förslag skulle detta kunna bli ett mycket verkningsfullt verktyg mot den grova kommersiella brottsligheten främst eftersom det skulle ge rättsväsendet nödvändiga utredningsmöjligheter. Dessvärre är förslaget nu försenat och den stora stölden av kunskap fortsätter.

Vi vill uppmana regeringen att omgående lägga fram förslaget om grovt brott. Låt intäkterna från kunskapsekonomin gå till kreatörer och rättighetshavare i stället för internets stöldligor.