En replik på Tove Lifvendahls ledare ”Allt som är dåligt hotar inte demokratin”, publicerad i Svenska Dagbladet.

Att god läsförmåga är en grundförutsättning för att medborgarna ska kunna delta fullt ut i demokratin är en insikt Förläggareföreningen delar med regering och opposition, forskare och lärare. Den som läser böcker fördjupar sin förståelse för samhället och stärker sin förmåga till kritiskt tänkande.

Det är en självklarhet att vi förlag, som är så centrala för kunskapsskapandet i samhället, ska delta i samtalet. Vi besitter stor kännedom om barns och vuxnas läsning, och driver en rad läsfrämjande insatser. Just nu pågår Den stora läsutmaningen, ett projekt initierat av förlag och återförsäljare där två tredjedelar av landets alla fjärdeklassare i höst läser tillsammans. Givetvis finns ett egenintresse hos förlagen i att människor läser böcker. En läsande befolkning både bidrar till och är beroende av en livskraftig bokbransch.

De stora satsningar som gjorts på böcker och läsning de senaste åren visar att frågan både är akut och prioriterad av den nuvarande regeringen: under 2024 har ett statsbidrag på 176 miljoner kronor införts till skolors och förskolors inköp av skön- och facklitteratur, i den föreslagna budgeten för 2025 har över 700 miljoner kronor öronmärkts till läromedel, och snart finns en bibliotekarie i alla Sveriges grundskolor.

De förslag som Förläggareföreningen presenterade i ”Fem insatser för att öka bokläsandet i Sverige” tar ett bredare grepp på hela det läsande kretsloppet och fokuserar på att stärka läsningen i skolan och förskolan, satsa på folkbiblioteken, höja litteraturstödet, möjliggöra fler samtal om litteratur över hela landet och ge fler ungdomar tillgång till böcker. Långsiktigt syftande åtgärder som stärker hela infrastrukturen kring böcker och läsning.