Svenska Förläggareföreningen är de svenska allmänutgivande bokförlagens branschorganisation. Våra medlemmar är professionella bokförlag vars utgivning spänner över alla genrer och format. Vi arbetar för en öppen och fri bokmarknad där det ska finnas största möjliga utrymme att etablera och utveckla förlag. Dessutom arbetar vi för en stark upphovsrätt och det fria ordet.
Vi vill inledningsvis kommentera frågan om Tillgänglighetslagens tillämpningsområde, och särskilt vad avser e-böcker som getts ut innan den 28 juni 2025, så kallad backlist.
Efter färsk dialog med MTM har det framkommit hur myndigheten ser på lagstiftning i denna del. Om vi har uppfattat myndigheten korrekt anser den att e-böcker som gavs ut i till exempel formatet epub2 före brytdatumet omfattas av lagens tillämpningsområde. Detta menar vi är en övertolkning av förarbetena som kan få allvarliga konsekvenser på marknaden.
I betänkandet är frågan mycket väl analyserad på sidan 262 och framåt. Utredningen landar i slutsatsen att redan utgivna e-böcker omfattas av undantaget för utgivning av filformat för dokument som offentliggjorts före den 28 juni 2025. E-boken är en tjänst, men den kan också sägas vara ett dokument, konstaterar utredningen. Det kan inte uteslutas att till exempel epub2 kan vara ett sådant filformat som avses. I propositionen, på sidan 131 och framåt, anges att regeringen delar utredningens bedömning att e-böcker utgivna i ett visst format omfattas av undantaget för filformat för dokument som offentliggjorts före den 28 juni 2025. Även om regeringen må ha uttryckt sig mer kortfattat i denna del än vad utredningen gör är det mycket tydligt att regeringen inte ämnar göra några avsteg från slutsatserna i betänkandet. Hade så varit fallet, hade detta behövt tydliggöras i propositionen.
Som vi påtalade redan i vårt yttrande över betänkandet:
Vi delar utredningens bedömning att e-böcker som getts ut innan den 28 juni 2025 inte omfattas av direktivets krav på tillgänglighet, eftersom sådana redan publicerade e-böcker träffas av undantaget för filformat för dokument som offentliggjorts före den 28 juni 2025.
Utredningens slutsats i denna del är oerhört viktig för de svenska bokförlagen. Som ett led i digitaliseringen av bokmarknaden har förlag under det senaste decenniet investerat betydande belopp i att digitalisera s.k. backlist (tidigare utgivna titlar). Detta arbete samt investeringskostnader härrör inte enbart till produktionskostnader för varje enskild titel, förlagen har också behövt förvärva rättigheter från författaren att få ge ut verken ifråga som t.ex. e-bok.
Det kommersiella intresset för äldre titlar växlar över tid. Digitaliseringen och utgivning av förlagens backlist är inte lönsam på titelnivå, precis som utgivningen i stort. Endast en till två utgivna titlar av tio går med vinst, generellt sett. För backlist är andelen än lägre. För det mindre förlaget, som inte ger ut lika många titlar som det stora förlaget, finns en särskilt stor inneboende skörhet i detta förhållande. Varje nytt lagligt krav som kan tänkas ställas på ett förlag kan få betydande konsekvenser för ett förlags verksamhet, stort som litet förlag.
Om utredningen hade kommit fram till att motsatsen, dvs att e-böcker utgivna innan den 28 juni 2025 ska omfattas av tillgänglighetskraven i direktivet, skulle det få som konsekvens att en mycket stor del av förlagens titlar skulle bli otillåtna på marknaden. Det är inte sannolikt att förlagen skulle göra om det digitaliseringsarbete som gjorts av äldre titlar; från omförhandling av avtal med författare till nyproduktion med den handpåläggning som i många fall krävs för att möta tillgänglighetskraven. Sådana e-böcker skulle istället helt försvinna från marknaden, vilket i sin tur skulle innebära stora indirekta förluster för förlag och författare i form av förlorad ersättning. En ändring av synen på huruvida backlist ska omfattas får därför inte ske utan att förlagen garanteras full ekonomisk kompensation.
Det ovan anförda gäller fortsatt. Det har inte funnits några skäl till varför branschen ska ha påbörjat en tillgänglighetsanpassning av äldre titlar givet hur förarbetena lyder. Att myndigheten nu yttrar sig såsom de gör riskerar att orsaka stor osäkerhet och få stora konsekvenser på marknaden. Merparten av äldre titlar säljer i mycket låga volymer per år, men eftersom det inte krävs någon lagerhållning av digitala böcker och investeringen redan är gjord, kan dessa böcker ändå hållas vid liv utan större kostnad för förlagen. Många av dessa äldre böcker finns kanske inte längre tillgängliga i tryckt utgåva, varför alltså e-boken är den enda utgåvan att tillgå på marknaden. Om generella krav skulle ställas på tillgänglighetsanpassning av all backlist skulle konsekvensen bli att ett stort antal av dessa e-böcker helt plockas bort från marknaden av förlagen. Det är uteslutet för förlagen att uppdatera sin backlist i ett nytt format för titlar som bara säljs i ett fåtal exemplar. Resultatet blir då att boken inte finns tillgänglig för någon vilket får långtgående negativa konsekvenser för yttrandefriheten. Detta menar vi går helt emot direktivets andemening och kan inte ha varit lagstiftarens avsikt.
Förläggareföreningens rättsliga bedömning är således att e-böcker utgivna i visst format, det vill säga utgivna i epub2 (eller andra filformat), före den 28 juni 2025, inte omfattas av tillgänglighetskraven.
Om MTM vidhåller sin kommunicerade strikta tolkning om att även all backlist omfattas av regleringen, behöver förlagen erbjudas kompensation för anpassningen. Annars blir konsekvensen att förlagen tvingas välja mellan att bryta mot tillsynsmyndighetens instruktioner eller stänga ner stora delar av sin backlist.
Förläggareföreningen håller med om att en förutsättning för att MTM ska anpassa en titel måste vara att det finns en namngiven läsare vars behov av tillgänglighet inte kan tillgodoses av marknaden. MTM har därutöver fört fram att myndigheten kan överväga att anpassa en titel om någon av tre faktorer är uppfyllda.
För det fall en titel inte finns utgiven som tillgänglig e-bok delar Förläggareföreningen MTM:s inställning att myndigheten kan överväga att anpassa titeln. Denna situation kan uppstå för e-böcker utgivna i visst format (till exempel epub2) och som därför, enligt Förläggareföreningens rättsliga bedömning, är undantagna från regleringen, eller om något av undantagen i regleringen är uppfyllt. För e-böcker kan det till exempel handla om titlar som har en sådan konstnärlig karaktär och utformning att tillgänglighetskraven inte kan appliceras, såsom bilderböcker eller andra böcker där text och bild av olika skäl inte kan göras flödande. Det skulle också kunna handla om titlar som inte kunnat anpassas av förlaget på grund av att anpassningen medför en oproportionerligt stor börda. Till exempel för att den enskilda titeln inte rimligen kan bära kostnaden för anpassningen.
MTM har i sitt förslag lagt fram att det kan förekomma en situation där en titel visserligen finns utgiven som tillgänglig e-bok, men att den inte är möjlig för biblioteket att införskaffa. I tillägg finns en fotnot om att med ”inte möjlig att köpa in” menas inte begränsningar i bibliotekets budget.
Det är angeläget att MTM är helt tydlig med att budgetbegränsningar aldrig kan läggas till grund för en anpassning av en titel som finns tillgänglighetsanpassad på marknaden. Om begränsningar i budget hos ett bibliotek leder till att en enskild person inte ges tillgång till en anpassad titel, behöver det lösas inom ramen för bibliotekens budgetering. Det är inte skäl för MTM att gå in och anpassa titeln. Inskränkningen är inte tillämplig.
Enligt det nya regelverket bär förlagen investeringen att anpassa sina e-böcker. Det är inte rimligt att resultatet av den investeringen sedan ändå anpassas och distribueras gratis om en köpare avstår från att betala eller inte vill använda sig av den erbjudna licensieringsmodellen.
En annan situation som möjligen skulle kunna träffas av MTM:s föreslagna kriterium om att titeln finns utgiven men inte är möjlig för ett bibliotek att införskaffa, skulle kunna vara så kallad e-bokskarens.
E-bokskarens innebär att en titel först ges ut i tryckt format för att sedan, ofta ett par månader senare, utkomma som e-bok. Karensen stammar normalt från villkor i förlagets licensavtal med rättighetshavare. Vanligen handlar det om innehavare till originalrättigheterna till översatta titlar. I en sådan situation kommer förlaget att vara avtalsrättsligt förhindrat att erbjuda den anpassade e-boken under karenstiden. När karensen är över kommer titeln dock i många fall att erbjudas på marknaden.
Om en anpassning av titeln hunnit göras av MTM under karenstiden, bör biblioteken efter karenstiden fortsatt hänvisas till den anpassade version som förlaget gjort tillgänglig på marknaden. Eftersom karenserna normalt är mellan 2-6 månader, och inte särskilt vanliga, torde behovet av anpassningar från MTM i denna situation vara mycket begränsat.
Denna faktor bör avse behov som går utöver vad förlagen har skyldighet att anpassa för. MTM nämner i sitt utkast att avsaknad av tillgänglighetsmetadata för en enskild titel kan komma att påverka myndighetens beslut att anpassa titeln. Förläggareföreningen vill i detta sammanhang tydliggöra att förlagen visserligen ansvarar för att registrera ändamålsenliga metadata om tillgänglighet, men att det sedan kan bero på andra delar i kedjan om dessa metadata ska nå ut till läsare, bibliotek och MTM självt. Det är alltså även en fråga om infrastruktur som förlagen bara har en begränsad rådighet över.
Det framstår generellt som angeläget att MTM arbetar aktivt med utveckling av den infrastruktur som förmedlar tillgänglighetsmetadata samt även är behjälplig med rådgivning och kompletterande instruktioner i en kontinuerlig kontakt med relevanta branschaktörer. Avsaknad av tillgänglighetsmetadata bör enligt Förläggareföreningens uppfattning endast undantagsvis läggas till grund för ett besked om anpassning. Det framstår då som betydligt mer resurssnålt att förlaget erbjuds att komplettera metadatan.
Föreningen delar uppfattningen att de nya principerna för MTM:s anpassning av allmänlitteratur bör utformas så att de kan tillämpas även för av MTM redan producerad litteratur. Detta innebär att om av MTM anpassade titlar numera utkommit som tillgänglig e-bok på förlag, bör läsare fortsättningsvis hänvisas till förlagets version.
MTM har, i ett nyligt möte med Förläggareföreningen, beskrivit att de har för avsikt att införa en ny ansökningsprocess för tillgång till Legimus, vilket bland annat innebär att hanteringen av ansökningarna flyttas över till MTM. Förläggareföreningen ställer sig positiv till detta och menar att en förbättrad kontroll är nödvändig för att säkerställa att förlagens investeringar i tillgänglighetsanpassning inte undermineras av en alltför vidsträckt tillgång till Legimus. Vi vill även understryka behovet av gallring bland titlarna så att de titlar som förlagen har tillgänglighetsanpassat tas bort från Legimus.
Svenska Förläggareföreningen
Mikaela Zabrodsky, vd
Svenska Förläggareföreningen
Mikaela Zabrodsky, vd
