Upphovsrätt

Lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL) avser att skydda det individuella, konstnärliga skapandet. De slags verk som skyddas i enlighet med URL är t.ex. skönlitteratur och andra framställningar i skrift eller tal, datorprogram, musikaliska och sceniska verk, filmverk, fotografier, bildkonst, byggnadskonst och brukskonst. En idé eller ren fakta skyddas inte, utan det är bara själva ”formen” som åtnjuter upphovsrättsligt skydd. För att ett verk skall anses vara upphovsrättsligt skyddat krävs ett visst mått av självständighet och originalitet. Detta brukar uttryckas som att verket måste uppnå ”verkshöjd”.

Verket skyddas från och med sin tillkomst. Det innebär att någon registrering eller liknande inte behövs i Sverige. Samma sak gäller för alla de länder som undertecknat Bernkonventionen.

I och med Bernkonventionen har Sverige åtagit sig att skydda utländska upphovsmäns verk i Sverige, på samma sätt som Svenska upphovsmäns verk skyddas i landet. Utländska upphovsmäns verk skyddas dock endast i Sverige under förutsättning att verket fortfarande är skyddat i upphovsmannens hemland. I länder som inte undertecknat Bernkonventionen, utan enbart Världskonventionen, kan förutsättningarna vara annorlunda. Det är bl.a. därför som vissa även inom Sveriges gränser använder sig av copyrightsymbolen ©, trots att symbolen inte har något självständigt juridiskt värde här i landet. Även bearbetningar av ett verk skyddas enligt URL, vilket innebär att det behövs upphovsmannens tillstånd för att exempelvis översätta verket, göra en film av en bok etc.

Ekonomisk rätt

Upphovsrätten innefattar olika grundläggande ekonomiska rättigheter. Upphovsmannen har en ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten. Verket anses ha gjort tillgängligt för allmänheten när det överförts till allmänheten, när det framförts offentligt, när exemplar av verket har visas offentligt, samt när verket spridits till allmänheten vilket innefattar t.ex. försäljning, uthyrning och utlåning. Från var och en av dessa rättigheter finns det dock betydelsefulla inskränkningar i upphovsrätten med hänsyn till privata och allmänna intressen, t.ex. citaträtten och rätten till kopiering för privat bruk.

Rättigheterna att tillåta eller förbjuda utnyttjandet av ett skyddat verk har ett ekonomiskt värde och är såväl överlåtbara som upplåtbara. Skillnaden mellan att överlåta och att upplåta ett verk, är att vid överlåtelse så övergår rätten helt och hållet, medan i en upplåtelse så återgår rätten vid upplåtelsens slut. I förlagsbranschen upplåts dessa rättigheter vanligen genom ett så kallat förlagsavtal. En rättighet kan även upplåtas genom en licens.

Ideell rätt

Upphovsrätten innehåller utöver ekonomiska rättigheter även ideella rättigheter för upphovsmannen. Den ideella rätten består av namnangivelserätten och respekträtten. Den ideella rätten ska alltid respekteras och beaktas oavsett om man använder sig av någon av de inskränkningar som finns i upphovsrättslagens andra kapitel eller inte. Enkelt uttryckt innebär den ideella rätten att upphovsmannens namn alltid skall anges vid utnyttjande av dennes verk, (namnangivelserätten), och att verket inte får ändras eller utnyttjas på ett för upphovsmannen kränkande sätt, (respekträtten). Den ideella rätten får endast frångås beträffande en till art och användning begränsad del av verket, och kan till skillnad från den ekonomiska rätten varken överlåtas eller upplåtas.

Skyddstid

Huvudregeln är att ett verk skyddas fram till utgången av det 70:e året efter upphovsmannens dödsår, eller om det finns flera upphovsmän till verket, fram till utgången av det sjuttionde året efter utgången av den sist avlidne upphovsmannens dödsår.

Angående fotografier som inte uppnår verkshöjd, d.v.s. inte är så pass självständiga och originella att verket kan anses erhålla upphovsrättsligt skydd, är verket skyddat intill utgången av det 50:e året efter upphovsmannens död.

Intrång i upphovsrätten

Den som gör intrång i någon annans upphovsrätt, döms till böter eller fängelse i högst två år. Men intrång menas att inkräkta på upphovsmannens ensamrätt, att inkräkta på den ekonomiska eller ideella rätten. Att plagiera någon annans upphovsrättsskyddade verk såklart ett upphovsrättsbrott, men det är godtagbart att inspireras av andras verk. Gränsdragningen mellan plagiat och inspiration kan dock vara svår att avgöra.

Inskränkningar i upphovsrätten

I andra och tredje kapitlet i upphovsrättslagen stadgas ett antal inskränkningar i upphovsmannens ekonomiska rättigheter. Dessa begränsar upphovsmannens rättigheter i varierande omfattning. Inskränkningarna är av tre slag:

- rena inskränkningar, d.v.s. undantag som ger rätt till fritt nyttjande. Inget krav på tillstånd från, eller ersättning till, upphovsmannen krävs, t.ex. när det gäller citat av en text.

- tvångslicenser, d.v.s. undantag som ger rätt att utnyttja ett verk utan att först be om tillstånd. En tvångslicens är dock endast godtagbar om man betalar skälig ersättning till upphovsmannen. Upphovsmannen är alltså tvungen att acceptera annans utnyttjande av verket men har rätt till ersättning. Ett exempel är skolboksantologier, men dessa får fr.o.m. den 1 juli 2005 inte framställas i förvärvssyfte.

- avtalslicenser, d.v.s. bestämmelser i upphovsrättslagen om att en part kan träffa avtal om användning av verk med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området, och därigenom få rätt att använda verk av upphovsmän som inte företräds av organisationen. En avtalslicens förutsätter till skillnad från en tvångslicens ett avtal. Man kan säga att lagen ger ramen för vad som kan licensieras genom avtalslicens. Vad avtalet slutligen innehåller avgörs mellan den avtalsslutande organisationen och dess motpart. Idag är det framförallt två organisationer som ingår sådana avtal, nämligen Bonus Presskopia på reprografiområdet och Copyswede på radio- och TV-området.

Upphovsrättsliga avtal

Det finns en särskild tolkningsregel för upphovsrättsliga avtal, den s.k. specifikationsprincipen. Enligt denna stannar de delar av upphovsrätten som inte uttryckligen överlåtits eller upplåtits kvar hos upphovsmannen, och oklara avtal ska tolkas till fördel för upphovsmannen.

Allmänna avtalsrättsliga regler är även tillämpliga på upphovsrättsliga avtal. Har en överlåtelse eller upplåtelse skett i allt för stor omfattning, t.ex. om upphovsmannen genom avtal har överlåtit ”alla framtida texter” kan avtalet enligt avtalslagen anses oskäligt och därmed inte vara giltigt.

När författare och förläggare ingår förlagsavtal om bokutgivning råder en sk lojalitetsplikt dem emellan. Den innebär bl.a. att vardera parten är förhindrad att vidta åtgärder som åsidosätter grunden för det avtal som parterna träffat.