I rapporten har Ann Steiner (Uppsala universitet), Jerry Määttä (Stockholms universitet) och Karl Berglund (Uppsala universitet) undersökt förlagstillhörighet, synlighet i media och närvaro i strömningstjänsterna för den litterära utgivningen.

Vilka förlag ger ut de smalare, litterära titlarna? Hur stor är synligheten i media? Och hur ser tillgången på kvalitetslitteratur ut i de digitala kanalerna?

Rapporten visar att det är många förlag som ger ut kvalitetslitteratur idag, men att majoriteten ges ut av ett relativt litet antal: under 2021 publicerades 75 procent av titlarna i underlaget av 18 förlag. Det är framförallt de små förlagen och de stora förlagshusen som ger ut litterära titlar, medan få medelstora förlag har den typen av utgivning. Villkoren skiljer sig mycket stort mellan de stora och de små förlagen, och de senare framhåller litteraturstödet som avgörande för sin verksamhet.

Den litterära utgivningen har en självklar plats på tidningarnas kultursidor, men mycket tyder på att utrymmet för kritiken krymper. Överlappningen i vad som recenseras är stor: fyra förlagsgrupper stod för mer än hälften av alla titlar som recenserades och drygt två tredjedelar av alla recensioner under 2021. Romaner dominerar i bevakningen, följt av lyrik och självbiografiska texter. Översatt litteratur uppmärksammas i hög grad.

Kvalitetslitteraturen är klart mindre digital än bokmarknaden sedd som helhet, och står fortfarande stadigt i den tryckta bokkulturen. Det som ges ut i ljudboksformat är i regel prosa med ett förväntat bredare genomslag, medan samtida poesi ges ut i ljudboksformat i mycket liten omfattning. Kvalitetslitteratur varken syns eller konsumeras i någon högre grad i strömningstjänsterna, vilket gör att det sällan är ekonomiskt lönsamt att ge ut smalare titlar som ljudbok.