I en ny rapport kartlägger Svenska Förläggareföreningen den översatta litteraturens försäljningsutveckling 2018–2022. Rapporten redovisar förlagens försäljning till återförsäljare, antalet nya utgåvor samt återförsäljarnas försäljning till kund.

Skönlitteratur dominerar den översatta litteraturen. Av förlagens försäljning av översatt litteratur om totalt 482 miljoner kronor stod skönlitteratur för 349,1 miljoner kronor år 2022, det vill säga knappt tre fjärdedelar. Jämfört med 2018 innebar det en ökning med 30,3 procent, vilket drevs av de digitala formaten medan de tryckta formaten minskade. Samma mönster finns på återförsäljarsidan, där översatt skönlitteratur stod för 509,9 miljoner kronor av totalt 775,6 miljoner kronor.

Räknat i antal sålda exemplar av nyutgivna titlar, från förlag till återförsäljare, har tryckt översatt skönlitteratur minskat med en tredjedel sedan 2018, medan antalet digitala strömningar ökat med 34 procent. I dessa siffror finns inte backlistförsäljning med. Antalet nya utgåvor av tryckt översatt skönlitteratur har legat relativt stabilt sedan 2018, omkring 600 titlar per år. Antalet nya digitala utgåvor har ökat från cirka 650 stycken 2018 till cirka 900 stycken 2022.

Översatt facklitteratur har sjunkit kraftigt de senaste fem åren. År 2022 uppgick förlagens försäljning till 59,7 miljoner kronor, en minskning med 44,2 procent jämfört med 2018. Antalet sålda exemplar av nyutgivna titlar minskade under perioden med 63,6 procent. Alla format minskade, även de digitala. Antalet nya tryckta utgåvor av översatt facklitteratur sjönk med 61,8 procent mellan 2018 och 2022, och de digitala nya utgåvorna minskade med 48,1 procent.

Förlagens försäljning av översatt barn- och ungdomslitteratur uppgick år 2022 till 73,2 miljoner kronor, en minskning med 18,6 procent sedan 2018. Antalet sålda volymer av nyutgivna titlar minskade under samma period med 53,4 procent, och antalet nya utgåvor med 53,1 procent. De digitala formaten stod för en mycket liten del av försäljningen.

• Det är en oroväckande trend vi ser för den översatta litteraturen. Särskilt allvarlig är utvecklingen för facklitteratur, där såväl antal sålda böcker som utgivning mer än halverats på fem år. Den här situationen medför stora utmaningar för de förlag som satsar på utgivning av översatt litteratur. Utan översättningar går vi miste om betydelsefulla författarskap och står utanför det internationella samtalet, säger Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen.

Dataunderlaget i rapporten är hämtat från Förläggareföreningens årliga Förlagsstatistik och Bokförsäljningsstatistik, där uppgifterna varit tillgängliga men inte tidigare sammanställts för att kunna följa just den översatta litteraturen.

Branschröster ur rapporten

”Konkurrensen från engelska originalböcker har förändrat och försämrat möjligheterna att ge ut litteratur översatt från engelska i Sverige. Det gäller framförallt böcker från genrer som riktar sig till vissa målgrupper: unga, urbana, högutbildade läsare. Just nu märker jag att jag viktar om vilka källspråk jag är mest intresserad av att läsa manus från – engelskan tappar i vikt. Norskt och danskt har växt de senaste åren.”

Johanna Haegerström, Albert Bonniers Förlag

”Upplagestorleken har förändrats mycket de senaste åren. Oftast trycks 800 eller till och med 500 i taget. Vi är otroligt försiktiga med att inte trycka för mycket. Och sedan har försäljningen förändrats förstås – ”6 000 är det nya 10 000”. Våra största titlar säljer mellan 6 000 och 8 000 exemplar. Den siffran var en helt annan bara för 10 år sedan.”

Casia Bromberg, Brombergs

”De senaste åren har vår utgivning av översatt litteratur förändrats rätt drastiskt. Vi har gått från en stor del översatt till en klart mindre. Vi har därmed också minskat antalet författarbesök. Vi upplever också en minskad bevakning av den översatta facklitteraturen generellt. För att gå ihop måste utgivningen antingen vara inriktad mot litteraturstödet eller mycket kommersiell. Mellansegmentet är tyvärr svårt, vilket gör att Sverige missar många fantastiska och viktiga böcker. Sällan når de därför svenska bibliotek eller tidningssidor.”

Tobias Nielsén, Volante

”Det är i regel svårt att få rättigheter att ge ut strömmat ljud till villkor som är rimliga för oss. Vissa säger nej helt och hållet, andra kräver väldigt höga royaltysatser. Det är tydligt att agenterna varken förstår eller accepterar de ersättningsnivåer och -modeller som gäller på vår marknad, och det begränsar vår ljudboksutgivning. Många av de böcker vi kanske skulle vilja göra ljudbok av har vi helt enkelt inte ljudrättigheter till.”

Johannes Holmqvist, Tranan

”Eftersom översatt litteratur innebär stora initiala kostnader är inbundet avgörande för oss om projektet ska bära sig. Pocket var tidigare en självklarhet men är inte det längre. Bara de titlar som säljer bra eller är typiska pockettitlar, spänning och mer lättsamma romaner, ger vi ut i pocket idag.

När det gäller digitalt är vi ännu mer försiktiga. Ytterst få översatta titlar fungerar digitalt. Där har vi provat oss fram men landat i att det i stort sätt bara är spänning och feelgood som möjligen fungerar. Det gör också att vi inte har en ”kudde” att luta oss på när fler och fler väljer att lyssna.”

Johanna Daehli, Sekwa

KONTAKT
Mikaela Zabrodsky, vd Svenska Förläggareföreningen,
070-950 84 22, mikaela.zabrodsky@forlaggare.se