Sveriges digitala ekonomi växer snabbt. Intresset för de värden som kan skapas över internet ökar i takt med att de digitala tjänsternas tillväxt- och sysselsättningspotential blir allt mer påtaglig. Den svenska regeringen har inlett arbetet med en Digital agenda för Sverige. En viktig målsättning i detta arbete uppges vara att Sverige ska utvecklas till ”världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi så att nya jobb och nya tjänster och produkter kan växa fram just här”. IT-minister Anna-Karin Hatt betonar också att Sverige har haft och bör ha en ledande roll i EU:s arbete på området.

Och visst finns det fog att tala om den digitala ekonomin som en framtidssektor för Sverige. Hit hör exempelvis framväxten av en betydande andel digitala innehållstjänster, innefattande digital distribution av exempelvis film, tidningar, böcker och musik.

Enligt rapporten ”Svenska innehållstjänster i den digitala ekonomin”, som lanseras i dag och som tagits fram av idéforumet Netopia och Svenska Förläggareföreningen, framgår det att de svenska digitala innehållstjänsterna omsätter cirka 3,1 miljarder kronor och sysselsätter drygt 11000 personer. Innehållsleverantörer inom den kreativa sektorn är i full färd med att ställa om sina organisationer för att kunna dra nytta av de möjligheter till nyanställningar, export och produktutveckling som digitaliseringen innebär.

Givet att marknadsförutsättningarna är de rätta bedömer företagen i rapporten att marknaden för digitala innehållstjänster skulle kunna växa med 118 procent fram till utgången av 2013, samt att sysselsättningen skulle kunna växa med cirka 55 procent under samma period. Detta är en expansionstakt många andra branscher bara kan drömma om.

Men samtidigt som innehållsleverantörerna rustar upp för att möta den stora utvecklingspotentialen har det blivit tydligt att det kommer att krävas krafttag för att hantera de utmaningar som innehållsmarknaden och regleringen ställs inför i den digitala miljön. Det framgår också tydligt i rapporten att det är politikerna, näst efter konkurrenterna, som har störst inflytande över marknadsutvecklingen.

Alarmerande är dock att sju av tio företag anser att politikerna har dålig eller mycket dålig förståelse för branschens förutsättningar.

Till utmaningarna hör exempelvis utvecklingen av digitala bibliotek, vilka får långt större konsekvenser för marknaden för kulturellt innehåll än den fysiska utlåningen. Att hitta en balans mellan utlåning och försäljning av digitalt innehåll är avgörande i detta arbete. Det saknas också fortfarande verktyg för att komma åt de omfattande immaterialrättsintrång som sker över internet och som snedvrider konkurrensen på marknaden. Att större investeringar i tjänsteutveckling uteblir med sådana affärsförutsättningar säger sig självt. Hur mycket en företagare än pressar sina priser går det aldrig att konkurrera med det som till synes är gratis.

Det saknas inte goda exempel i vår omvärld. De stora kulturnationerna Frankrike, Tyskland och Storbritannien har infört regler för att slå vakt om innehållet på internet. Detsamma gäller våra nordiska grannländer. Så sent som i förra veckan presenterade Norges regering ett förslag om att internetleverantörer ska ha skyldighet att agera mot immaterialrättsintrång. Därtill har EU-kommissionen i dagarna offentliggjort ett initiativ med ambitionen att i större utsträckning involvera internetleverantörer i detta arbete. I ett europeiskt perspektiv är Sveriges politik ett undantag.

Det finns inga skäl att svenska entreprenörer och kreatörer ska ha sämre villkor än sina europeiska kolleger.

IT-minister Anna-Karin Hatt har satt en hög ambitionsnivå när hon uttalat att Sverige ska vara ”världens mest konkurrenskraftiga digitala ekonomi”. Nu krävs åtgärder från regeringens sida för att förverkliga denna ambition. Det finns ingen brist på goda exempel, men finns viljan?