Kulturrådet kapar i stödet till kvalitetslitteratur i Sverige och slår samtidigt undan benen på svenska bokförlag, särskilt de mindre. Svenska Förläggareföreningen reagerar starkt på beskedet och anser att det rimmar illa med regeringens tal om att litteraturen och läsningen ska prioriteras.

Samtalet om värdet av läsning och litteratur har förts i hela samhället det senaste året. Praktiskt taget alla stämmer in i lovsången. Kulturminister Parisa Liljestrand håller läsfanan högt, och det är som det ska – vi förväntar oss inget annat av landets kulturminister. Men ministerns tal om läsandets värde och vikten av tillgång till god litteratur betyder ingenting om det inte följs upp av politik.

Bokbranschen kräver inte mycket. Litteraturstödet är det enda statliga stöd som går till svenska bokförlag. 2023 betaldes 48,3 miljoner ut i litteraturstöd till förlagen. För jämförelse uppgick Filminstitutets produktionsstöd 2022 till 274 miljoner kronor. Med en omsättning på över två miljarder i förlagsled är bokbranschen en bransch som i hög grad står på egna ben. Det är sunt.

Litteraturstödet sköts av Kulturrådet och återfinns inom anslaget till bidrag till litteratur och kulturtidskrifter. När Kulturrådet nu väljer att sänka litteraturstödet från 48,3 miljoner 2023 till 40,4 miljoner 2024 efter minskat anslag från regeringen får det konsekvenser för svensk litteratur.

Den kommersiella sidan av bokbranschen mår förhållandevis bra. Formatförskjutning från fysisk till digital försäljning har gett många vinnare, men kvalitetslitteraturen har haft det tufft. Man kan nästan tala om två separata marknader. Den ena digital och i hög grad kommersiell. Den andra fysisk och mer komplex, men viktig för att den bidrar till mångfald och spänst i den svenska utgivningen. För att vi ska ha en livaktig och mångfasetterad bokbransch i Sverige behövs alla delar. Visst finns det titlar som rör sig i gränslandet, som säljer bra både digitalt och fysiskt, men det råder ingen tvekan om att kvalitetslitteraturen än så länge har sin plats i den fysiska världen och att den världen har krympt. Under de tre första kvartalen under 2023 såldes det 7,1 procent färre tryckta böcker än året innan, och inget tyder på att det fjärde kvartalet kompenserade för minskningen.

De flesta bokförlag känner av denna strukturella förändring. Därutöver har förlagens marginaler pressats kraftigt på senare tid på grund av postpandemieffekter såsom papperskris och inflation. Bokpriserna hålls fortfarande låga medan förlagens ekonomiska utrymme har krympt.

Allt detta sammantaget gör att behovet av ett starkt litteraturstöd är större än någonsin. Stödet finns till för att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen. Och det fungerar. Det är både ändamålsenligt och ger effekt. Under 2023 fördelades de 48,3 miljoner kronorna på 839 titlar. Vår rapport Skilda världar från 2022 behandlar förutsättningarna för kvalitetslitteraturen i Sverige idag och visar bland annat att den ges ut av förlag som är beroende av stödet. Små förlag bidrar till utgivningen av kvalitetslitteratur i lika stor utsträckning som de stora förlagen.

När Kulturrådet nu väljer att ta bort nära 8 miljoner, eller 16,5 procent, från ett litteraturstöd på 48,3 miljoner får detta på kort sikt främst konsekvenser för mindre förlag. I förlängningen äventyrar det både mångfalden av förlag på marknaden och bredden i utgivningen. Det minskade anslaget från regeringen till Kulturrådet är i sig problematiskt, eftersom det visar på en oförståelse för litteraturens förutsättningar trots alla lovsånger. Litteraturstödet är billigt för staten, träffsäkert och ger dessutom valuta för pengarna – det måste förstärkas. Men det är inte så att pengarna nu inte finns hos Kulturrådet. Kulturrådet gör en medveten och tydlig nedprioritering när man väljer att skära i litteraturstödet. Inom anslaget där litteraturstödet ingår finns mycket att ställa det emot.

Bokförlagen är en nödvändig del i ett demokratiskt kretslopp, där det inte bara handlar om läsning men också om utbyte av idéer. För att kunna ge plats åt många olika röster och texter av mer komplex natur behöver förlagen stöd. I tider som dessa är det av största vikt att medborgarna ges möjlighet att ta till sig en mångfald av perspektiv. En minskning av stödet leder istället till ett minskat idéutbyte. Vi uppmanar regeringen och kulturrådet att ta ansvar för den svenska litteraturen och läsningen i landet. Litteraturstödet måste stärkas, inte försvagas.