Krisen för bokbranschen kommer att ge permanenta negativa effekter. När allt fler bokhandlare stänger är det ofta för gott, och det slår inte bara mot den enskilda affären, utan mot författare, förlag och kulturliv, skriver Förläggareföreningen och Bokhandlareföreningens ordförande.

De senaste årtiondena har bokbranschen genomgått stora förändringar, framför allt till följd av digitaliseringen och övergången till ljudböcker. För den fysiska bokhandeln har denna utveckling varit mycket utmanande och lett till många nedläggningar. För förlag och författare har digitaliseringen satt press på lönsamhet och intäkter.

Bokhandeln är alltjämt en betydande kanal för försäljning av böcker – fyra av tio böcker säljs via bokhandeln och betydelsen är särskilt stor för barnböcker, fackböcker och kvalificerad skönlitteratur. Men boklådor är inte bara försäljningsställen med personlig service utan också ett nav för kultur och bildning, en lokal kraft för läsglädje och en viktig mötesplats för författare och läsare.

Nu finns knappt 300 boklådor kvar. I 134 kommuner saknas en bokhandel. En övervägande del av boklådorna drivs av egenföretagare, ofta familjeföretag som med stort engagemang och uthållighet drivit bokhandel i generationer. När en bokhandel tvingas lägga ner, blir orten oftast av med sin bokhandel för gott.

Lönsamheten i branschen är redan pressad och nu hotar coronapandemin att slå ut många av de kvarvarande bokhandlarna. Under vecka 13 sjönk den fysiska bokhandelns försäljning med hela 42 procent. Och vi kommer med säkerhet se fortsatt sjunkande försäljning som ett resultat av den sociala distansering som påbjuds.

Bokhandeln befinner sig alltså i ett akut och mycket allvarligt läge. Två av tre kommer inte att klara en halverad försäljning i mer än åtta veckor. För en av tre är uthålligheten max fyra veckor.

Det saknas i dag kulturstöd till bokhandeln i Sverige. Nu måste bokhandelns roll och funktion erkännas. Riktade stödåtgärder brådskar för att undvika en omfattande bokhandelsdöd.

Stöd för att klara butikshyror och personalkostnader behövs. I bokhandeln utgör butikshyror och personal de största driftskostnaderna. Hyreskostnaden är fast och det finns gränser för hur mycket en bokhandel kan dra ner på personal och samtidigt hålla butiken öppen.

Vi föreslår att 200 miljoner kronor i stöd ges till bokhandeln för att kompensera för försäljningstapp i coronakrisen. Fördelning sker lämpligen baserat på hur stor andel av sin försäljning boklådorna förlorat. Stödet kanaliseras förslagsvis via Kulturrådet.

Även förlag och författare behöver stöd. Sjunkande bokförsäljning och nedlagda boklådor ger permanenta negativa effekter som kommer att fortplanta sig i hela bokbranschen.

Coronapandemin påverkar samtliga förlag men slår olika hårt beroende på förlagets grundekonomi. Nuläget innebär en betydande risk att många förlag tvingas läggas ned. Författarna är redan drabbade av inställda framträdanden. Ett höjt litteraturstöd till förlagen och ökat stöd till Författarfonden krävs för att upprätthålla en fri och bred utgivning.

Genom att öka litteraturstödet med 30 miljoner kronor, och samtidigt uppdra åt Kulturrådet att öppna upp för flexiblare och snabbare utbetalningar till bokförlagen, underlättas förlagens fortsatta överlevnad. Genom att öka stödet till författarna via Författarfonden med 30 miljoner kronor underlättas inte bara författarnas tillvaro och möjlighet till försörjning, utan också förlagens verksamhet.

Tillgång till böcker i hela landet spelar en central roll i ett demokratiskt samhälle. Nu behöver bokbranschen statens stöd för att överleva coronapandemin. Det som riskeras att gå förlorat nu, i form av nedlagda förlag och boklådor, kan inte med någon självklarhet återetableras när den här krisen är över.