Biblioteken måste göra sin hemläxa

I en debattartikel ställer ett antal kulturchefer sig frågan: Varför är e-bokslånen så dyra och varför begränsas utbudet i bibliotekens digitala hyllor?

Den modell som i dag används då biblioteken köper in och lånar ut e-böcker skapades för crika 15 år sedan. Att ett e-boksköp – som blir ett e-boksutlån – kostar 20 kronor bestämdes efter förslag från Stockholms stadsbibliotek. På den tiden kostade det cirka 40 kronor att administrera ett boklån, så halva den summan ansågs rimlig. Biblioteken fick för den summan både en bok att låna ut och hela administrationen betald. Idag kostar administrationen av ett enda lån av en tryckt bok cirka 70 kronor för biblioteken medan kostnaden för en e-bok, inklusive administration, ligger kvar på 20 kronor. E-böckerna är i jämförelse med den tryckta boken ett mycket billigt alternativ för biblioteken. För mindre än halva summan kan man låna ut en bok och förhoppningsvis få en nöjd låntagare.

Cirka 80-85 procent av alla e-böcker som förlagen säljer idag går till biblioteken för utlåning. Den kommersiella marknad där e-böckerna ska säljas till fullt pris till konsument är växande men fortfarande mycket liten.

Såväl förlag som bibliotek har under en lång tid önskat införa en ny modell för köp och utlån av e-böcker och samtal om detta har också förts. För förlagens del är det viktigt att skapa förutsättningar för att få igång en fungerande e-boksmarknad så att såväl författare, översättare och förlag kan leva på den och fortsätta ge ut e-böcker. Det är vi på god väg att göra. Men biblioteken behöver också göra sin hemläxa. De måste arbeta fram fungerande budgetmodeller som är anpassade till e-böckerna och de utmaningar de innebär för biblioteken.

I dagarna har såväl Elib som Atingo lanserat nya modeller för bibliotekens e-boksinköp. Dessa är mycket flexibla och ger biblioteken full möjlighet att välja de titlar de vill ha under villkor som marknaden erbjuder. Precis på samma sätt som när det gäller tryckta böcker. Förlagen styr inte bibliotekens inköp. Biblioteken har full frihet att precis som när det gäller tryckta böcker helt fritt välja vilka titlar de vill köpa in.

E-boksutgivningen har ökat markant under senare år och idag kommer nära 80 procent av alla nya titlar ut i e-boksformat. Förlagen har investerat stora pengar i digitalisering av såväl nyheter som viktig klassikerutgivning. Många titlar som inte funnits tillgängliga på många år finns nu att läsa igen, men det tar tid att digitalisera 200 års utgivning. För att denna ambitiösa satsning ska ha möjlighet att fortsätta är det nödvändigt att bokläsarna uppmuntras att köpa e-böckerna hos någon av nätbokhandlarna. Det är av allra största vikt för det framtida läsandet att marknaden för e-böcker fortsätter att växa, att vi når ut till konsumenter som annars riskerar förloras till andra medieformer.

Till sist. De svenska bokförlagen och de svenska författarna vill att alla typer av bokformat ska finnas för utlåning på biblioteken. Självfallet också e-böcker. Men vi behöver uppnå en bättre balans på den digitala bokmarknaden liknande den som råder på den fysiska – mellan författare, förlag, bibliotek och kommersiella återförsäljare. Vi tror verkligen på den digitala bokens potential, inte minst i arbetet för att öka och bredda läsningen!

Publiceringsdatum
2013-10-08
Författare:

Kristina Ahlinder
Svenska Förläggareföreningen

Per Almgren
Bokförlaget Natur & Kultur

Eva Bonnier
Albert Bonniers Förlag

Kerstin Kyhlberg Engvall
Verbum förlag

Håkan Rudels
Albert Bonniers Förlag

Ann-Marie Skarp
Piratförlaget

Ola Wallin
Ersatz

Peter Wilcke
Norstedts