Fildelning – en fråga om upphovsrätt

Fildelningsdebatten

En intensiv debatt har pågått rörande den illegala fildelningen på internet ända sedan implementeringen av Europeiska Unionens s.k. Infosoc-direktiv år 2005 (Rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället). Anledningen till debatten var bl.a. ändringarna av reglerna för privat kopiering. Medan den tidigare upphovsrättslagen inte ställde några krav på den förlaga som kopieras, så infördes den 1 juli 2005 regler enligt vilka endast lagliga förlagor får kopieras med stöd av 12 § upphovsrättslagen. Det innebar t.ex. att nedladdning av verk som lagts ut på internet utan upphovsmannens tillstånd inte längre omfattas av rätten att kopiera för privat bruk. Att ladda upp, d.v.s. tillgängliggöra, upphovsrättsliga verk utan upphovsmannens tillstånd var förbjudet redan tidigare.

Hösten 2007 kom frågan om branschens ansvar och den illegala fildelningens effekter upp igen, då inom ramen för en statlig utredning, den så kallade Renforsutredningen (Ds 2007:29 Musik och film på Internet – hot eller möjlighet?) Enligt Renforsutredningen hade den illegala fildelningen en negativ effekt på utvecklingen av lagliga fildelningstjänster, något som berörda branscher kände till sedan länge. Utredningen framhöll branschernas ansvar för ett bra digitalt utbud och internetleverantörernas ansvar för den illegala verksamhet som pågår via deras nät.

I fildelningsdebatten liksom den statliga utredningen, har stort fokus lagts på musik och film på internet. Att även bokbranschen har produkter, såsom ljudböcker och e-böcker, som skadas av den illegala fildelningen har inte uppmärksammats av media och politiker. Svenska Förläggareföreningen har därför haft som målsättning att öka kunskapen hos allmänhet, media och politiker om den illegala fildelningens effekt på bokbranschen.

Till skillnad från andra berörda branscher inom upplevelseindustrin saknade dock bokbranschen kunskap om omfattningen av den illegala fildelningen av e-böcker och ljudböcker. Mot bakgrund av detta tog Svenska Förläggareföreningen i december 2007 beslutet att kartlägga förekomsten av ljudböcker och e-böcker på fildelningssajten The Pirate Bay. Kartläggningen skedde under våren 2008 och resultatet som presenterades i rapporten ”E-böcker och ljudböcker på The Pirate Bay” i juni 2008 var nedslående.

Kartläggningen visar att den illegala fildelningen på The Pirate Bay av framförallt ljudböcker är omfattande. I princip alla titlar finns att tillgå på den illegala fildelningssajten och tiden mellan förlagets release och uppladdningen på The Pirate Bay är i många fall mycket kort. Vid varje kartläggningstillfälle ökade antalet titlar. Sett i relation till den illegala fildelning som den internationella film- och musikbranschen ofta talar om, kan resultatet som presenteras i rapporten framstå som begränsat. Man ska dock ha i åtanke att den svenska ljudboksmarknaden än så länge är liten. Såväl utbud som efterfrågan ökar hela tiden. Eftersom marknaden är både ny och begränsad till sin omfattning så är den mycket känslig för negativa faktorer som t.ex. illegal fildelning.

Ett av de vanligaste argumenten i fildelningsdebatten från förespråkare för piratkopiering är att de som laddar ned från illegala fildelningssajter är tvungna att göra det eftersom underhållnings-industrin inte erbjuder bra legala alternativ på internet. De svenska bokförlagen har dock länge arbetat med att få fram tjänster för nedladdning av e-böcker och ljudböcker och idag finns det mer än 25 aktörer som erbjuder laglig nedladdning av ljudböcker. Utbudet är omfattande, det är enkelt att söka efter titlar och nedladdningen går fort. Trots detta förekommer fortfarande en omfattande illegal fildelning av ljudböcker. Slutsatsen blir därför att avsaknaden av legala tjänster inte är förklaringen till piratkopieringen av ljudböcker på internet. En förteckning över de fildelningssajter som i dagsläget erbjuder laglig nedladdning av svenska ljudböcker hittar du längst ner på denna sida.

Man kan konstatera att den illegala fildelningen ökar och att en majoritet av allmänheten ser detta som ett naturligt steg på vägen mot det digitala samhället. Men vad händer med utbudet av film, musik, dataspel och böcker om förlag och författare inte får betalt för sitt arbete? Vem vågar och vill investera i film- och bokprojekt som inte kommer att löna sig?

Svenska Förläggareföreningen menar att en respekterad och stark upphovsrätt är grunden för bokutgivningen i Sverige och i resten av världen. Upphovsmannens möjlighet att kontrollera om och när hans verk ska göras tillgängligt för allmänheten är avgörande för incitamentet att skapa nya verk. En stabil lagstiftning och effektiva sanktionsmöjligheter är förutsättningar för att bokförlagen ska vilja och våga investera i ny teknik och nya produkter. Bokbranschen fortsätter arbetet med att utveckla nya och bra legala alternativ och Svenska Förläggareföreningen fortsätter att bevaka sina medlemmars rättigheter genom att värna om upphovsrätten.

Svenska Förläggareföreningens rapport om fildelning på The Pirate Bay kan laddas ned här från hemsidan under ”Publikationer” .


Fildelning och teknik

Fildelning som teknik är inte olaglig. När vi t.ex. skickar bifogade dokument till en kollega per mejl, eller elektroniskt delar med oss av semesterbilder till vänner och bekanta, använder vi fildelningstekniken. Denna teknik har inneburit stora fördelar för informationssamhället och för upplevelseindustrin.

Såväl uppladdning som nedladdning av filer utgör fildelning. Även överföring av t.ex. en ljudbok som personen i fråga har betalat för, till en MP3-spelare eller annan slags ljudbärare, sker genom fildelning. Detta handlar då om legal fildelning, under förutsättning att överföringen sker för privat bruk. Om verket istället laddas ned från en sajt som The Pirate Bay, där verket gjorts tillgängligt utan upphovsmannens tillstånd, sker en illegal fildelning.

Så länge fildelning sker med upphovsmännens tillstånd är alltså fildelningen laglig. I debatten har man dock ofta använt begreppet fildelning för att beskriva den illegala fildelningen.

Den teknik som används på The Pirate Bay är en s.k. bittorrent-teknik. Samtidigt som en användare laddar ned verk, delar användaren också ut verk. Verket som finns att ladda ned, till exempel en ljudbok eller en e-bok, kallas ”torrent”. Varje torrent har en egen artikelsida på The Pirate Bay med information om den fil som nedladdaren är intresserad av. När en torrent har laddats hem till användarens dator kan användaren öppna torrents i ett BitTorrent-program och se eller höra filens innehåll.

En av skillnaderna mellan att fildela med bittorrentteknik jämfört med att fildela utan bittorrents, är att verket rent fysiskt aldrig ligger på någon server när man använder torrents. Verket i sin helhet ligger kvar på användarnas datorer, och det är endast torrents av verket som finns på den server som The Pirate Bay tillhandahåller. Fildelning utan bittorrentteknik innebär att verket ligger som en eller flera filer på en server och att användare kan koppla upp sig mot servern för att ladda hem olika filer.

Vid fildelning med bittorrent är det näst intill omöjligt att avgöra vilken användares dator som har använts för att ladda ned en fil, eftersom bitar av filen kommer från olika datorer. Däremot är det möjligt att se vilken IP-adress (Internet Protocoll Address) som var uppkopplad mot The Pirate Bay när fildelningen pågick och varje IP-adress identifierar en dator.

Sanktionsdirektivet (direktiv 2004/48/EG), som implementerades för flera år sedan i många europeiska länder införlivades i Sverige och trädde i kraft först den 1 april 2009. Direktivet gav EU:s medlemsstater möjlighet att i gällande upphovsrättslagstiftning utöka rättighetshavares rätt till information om den eller de som begått upphovsrättsintrång. Idag är det, sedan IPRED-lagen trädde ikraft, möjligt för en upphovsman som ser sitt verk utsättas för illegal fildelning att få information om vem som står bakom en viss IP-adress. IP-adressen i sig är ofta väldigt enkel att se, men den säger ingenting eftersom adressen inte går att koppla till en viss person. Nu kan upphovsrättsinnehavare lämna in ett informationsföreläggande till tingsrätten som bestämmer om information om vem som registrerat ett visst IP-nummer ska lämnas ut av internetleverantören. Åklagare kan, om straffvärdet är tillräckligt högt, få tillgång till namnet på innehavaren av IP-adressen från internetleverantören.

Fildelning och juridik

Enligt upphovsrättslagen är det den som har skapat ett konstnärligt eller litterärt verk som har upphovsrätten till detta. Upphovsrätten är en ensamrätt som innebär att upphovsmannen har en uteslutande rätt att förfoga över sitt verk. Det är upphovsmannen själv som avgör om, när, var och på vilket sätt verket skall kopieras och/eller göras tillgängligt för allmänheten. Upphovsrätten består intill sjuttionde året efter upphovsmannens dödsår. Upphovsmannen kan bestämma sig för att upplåta delar av ensamrätten till tredje man. Det är t.ex. en sådan upplåtelse som utgör grunden för förlagsavtal där författare ger förlaget rätt att under vissa förutsättningar framställa och ge ut upphovsmannens bok. I Sverige liksom övriga Europa är det tillåtet - under vissa förutsättningar och med vissa begränsningar - att kopiera ett upphovsrättsskyddat verk om sådan kopiering sker för privat bruk (12 § upphovsrättslagen). Här har lagstiftaren valt att göra en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt, till förmån för allmänheten. Med ”privat bruk” menas att det är tillåtet att kopiera ett eller några enstaka exemplar till sig själv, vänner och familj och att kopiorna aldrig får användas i kommersiellt syfte. Bestämmelsen innehåller dock ett antal undantag. Det är t.ex. inte tillåtet att kopiera en hel bok i skriftlig form eller digitala databaser. Det är heller inte tillåtet att göra en kopia för privat bruk om förlagan är olaglig. Detta betyder att det verk som kopieras måste vara framställt och tillgängliggjort med upphovsmannens samtycke. Nedladdning från olagliga exemplar är förbjuden. Att sprida ett verk genom illegal fildelning på internet faller inte inom rätten att kopiera för privat bruk. Att ladda upp ett verk utan tillstånd från upphovsmannen på en fildelningssajt innebär både att en kopia av verket framställs, och att verket tillgängliggörs för allmänheten. Enligt upphovsrättslagen kräver ett sådant förfogande upphovsmannens tillstånd. Den som inte har ett sådant tillstånd begår genom uppladdningen intrång i upphovsmannens ensamrätt, ett brott enligt upphovsrättslagen. På samma sätt är det otillåtet att ladda ned verk som tillgängliggjorts utan tillstånd. Den som gör sig skyldig till upphovsrättsintrång kan komma att dömas till böter eller fängelse i högst två år.